Novell: Sommaren när allt förändrades

Det här är en novell som jag skrev till D&M (Din månadstidning) som Desirée och Marielle har startat i klassen. Enjoy it!

Sommaren när allt förändrades:
Det var varmt i Spanien. Solen sken, men den var på väg att utvecklas till en vacker solnedgång. Det var i juni månad (den 6:e). Klockan var ungefär 18:15 (kvart över sex). Familjen Morrow hade ett sommarställe här. Rihanna Morrow låg på ett badlakan på stranden och dagdrömde. På andra sidan sjön fanns det några små, fina torp. I ett av de torpen bodde hennes pojkvän sedan ett år tillbaka, Rich. Rich Stein. Han var 17 år. Rihanna själv var bara 15 år, men hon tyckte att han var spännande och hennes föräldrar tyckte också om honom. Hennes pappa Claes, 36 år, brukade ofta säga, när Rich var med: ”Jag ser fram emot ert bröllop!” och Rihannas mamma Carmen, 34 år, nickade alltid instämmande och sa: ”Åh, ja!”. Rihanna brukade alltid le mot sina föräldrar och Rich, han skrattade och spelade med. Han och Rihanna brukade åka runt i hans sportbil, åka med Rihannas egna sportbåt eller bara sitta på bryggan nere vid stranden och hålla om varandra eller prata.
Allt var så bra. De tyckte verkligen om varandra, hon och Rich.

Men en kväll förändrades allt det där.
Det var en sommarkväll i början av juli (den 7:e). Klockan var ungefär 19:15 (kvart över sju). Rihanna och Rich skulle träffas nere vid bryggan klockan 19:30 (halv åtta), bryggan var som deras speciella ställe. Det var många som var på stranden under dagarna, men när solen började gå neråt gick de flesta hem. Men det var alltid några nere vid stranden, hon och Rich var aldrig helt ensamma. Rihanna promenerade långsamt framåt. Hon hade köpt en ny sommarklänning som hon hade tänkt använda för just den här kvällen. Hon kom ner till stranden, men hon stannade ca tio meter ifrån bryggan. På bryggan som ledde ut till havet, där stod Rich, men han var inte ensam. Framför honom stod… Rihanna trodde inte sina ögon! Det var Hannah, hennes syster. Hannah var 16 år, hon hade en blond frisyr och hon sminkade sig alltid i timmar.
Rihanna stod och såg på när de, Hannah och Rich höll om varandra. Plötsligt tog Rich ett steg ifrån Hannah och ställde sig framför henne, han öppnade munnen och sa någonting. Hon hörde inte vad han sa, så hon gick sakta, lite smygande närmre, nu var hon ca sju meter ifrån dem och hon hörde tydligt vad de sa. Hon lyssnade, men ville inte höra det hon hörde.
– Jag älskar dig Hannah. Du är det bästa som har hänt mig. Vi måste ses i morgon! Jag ska träffa Rihanna här på bryggan klockan 18:00. Vi kan väl ses här vid 17:00?
Rihanna stelnade till, att han bara kunde! Hon väntade på svaret.
– Gärna det, svarade Hannah och log mot Rich. Men jag fattar inte vad du ser hos min lillsyrra! Jag är mognare, snyggare och jag använder mycket mer smink än vad hon gör!
– Sant, men jag hade inte sett dig när jag och Rihi blev ihop, du är mycket snyggare, förstås, sa Rich.
Sedan gav han henne en lång kyss och höll om henne.
Nu stod inte Rihanna ut längre. Hon exploderade.
– JAG HATAR ER! Rihanna skrek så högt hon bara orkade.
Rich vände sig häftigt om, så häftigt att Hannah, som stått tryckt mot honom for iväg och trillade i vattnet. Rihanna hade skrattat om det inte var för att hon kände sig så sviken och arg.
– Mina snygga kläder! utbrast Hannah upprört. Och mitt smink! Det tog flera timmar att fixa!
Hannah hade hamnat på grunt vatten, men hon plaskade runt som en galning.
– Rihanna! Vad gör du här?! Klockan är ju bara 19:47…
– Jaha, och när skulle vi träffas din idiot?!
– 19:30… Du, Rihanna, jag är leds… förlåt.
– Jag trodde vi var bästa vänner! skrek Rihanna, nu vänd mot Hannah. Men du hänger väl hellre här med min ex-pojkvän än att vara med din kille Edwin?! Titta vem som kommer här föresten! När man talar om trollen! Hej Edwin! Kom hit!
Hannah stelnade till. Hon tittade upp mot killen som kom gående emot dem, han vinkade lite lätt och log mot dem allihop. Men när han kom fram ändrades hans glada ansiktsuttryck, han såg bekymrad ut. Han behövde bara titta lite på dem: Rihannas ilska och gråtfyllda ansikte, Hannah som nu satt i vattnet och rodnade, hennes mascara rann, och på Rich stod där vid bryggan stirrade ner i vattnet, för att förstå att någonting var på tok. Han såg frågande på dem. Ingen verkade vara på gott humör. Edwin såg ut som ett frågetecken.
– Har det hänt något?! frågade Edwin.
– Ja, det har det, sa Rihanna med ens.
– NEJ! utbrast Hannah. Inget händer eller har hänt, Eddie! Absolut inget!
– Hannah och Rich är ihop, i smyg, sa Rihanna.
– Nej, Rihi, sa Hannah och försökte att le och fnissa mot sin syster. Du har missförstått allt!
Du vet hur småsystrar missförstår saker, Edwin. Hehe…
– ”Rihia” mig inte hit och dit! Hannah och Rich är ihop. Rihannas röst var stenhård och iskall.
– Men…, började Rich, men han avbröts av Edwin.
– Är det sant? sa Edwin frågade, men det såg inte ut som om han ville veta svaret.
Tystnad.
– Är det sant? frågade Edwin än en gång.
Tystnad.
– Ja, det är sant Eddie, sa Hannah efter något som kändes som en hel evighet. Hon skruvade på sig. Rodnade och tittade ner i vattnet, Rich tittade bort och Rihanna tittade förstående på honom.
Tystnad.
– Jag hatar dig, Hannah. Du är hemsk. Jag önskar att vi aldrig hade träffats, sa Edwin efter en stund.
– Det gör du inte alls! Jag är ledsen, jag gjorde fel, men…
– Men?
– Det kändes så rätt. Förlåt Edwin, förlåt Rihanna. Jag är hemsk.
Hannah tittade upp och mötte Rihannas blick. De såg på varandra under tystnad.
Till slut bröt Rich tystnanden.
– Hörni tjejer… och Edwin, kan vi inte bara glömma allt det här? I morgon när vi vaknar är Edwin och Hannah ihop som vanligt, och jag och Rihi är fortfar…
– Sluta att ”Rihia” mig hela tiden! Min syster vågar stå för det hon har gjort, du är äldre än henne och vågar inte ens säga ”jag gjorde fel”! Är det så svårt för dig?! Du förstår väl att man inte kan låtsas som ingenting efter en sådan här sak?! Eller är du så dum i huvudet?!
Rich rodnade och Hannah reste sig upp, hon började vada ”in mot land”, mascaran hade rann på hennes kinder, men hon brydde sig inte nu. När hon var uppe gav hon sin syster en lång kram, sedan gick hon till Edwin och gav honom en kram, hon viskade ”FÖRLÅT” i hans öra.
Rihanna log mot sin syster, sedan sa hon, när hon hämtat mod.
– Rich, det är SLUT.
– Men Rihi, jag menar Rihanna…
Edwin ryckte in och försvarade Rihanna.
– Hör du inte vad hon säger?! Låt henne vara.
Hannah och Rihanna log mot Edwin. Rich kokade av ilska, han hade varit ihop med båda flickorna Morrow, och nu stod båda på Edwins sida, hans polare. Han stod inte ut.
– JAG SKA MÖRDA DIG! skrek Rich och kastade sig över Edwin.
De började brottas och rullade runt på stranden. Rich måttade slag hit och dit men missade hela tiden.
Plötsligt skrek Hannah till. Rihanna stirrade på henne med fasa i blicken, hon förstod att något farligt skulle hända. Hannah pekade på någonting som Rich drog fram ur bältet. Rihanna stelnade till. Det var en kniv, kniven som Rich hade fått av sin far när han var 11 år, kniven som han sedan dess hade med sig överallt. Rich riktade den mot Edwins hals.
– RICH, GÖR DET INTE! Hannah skrek för full hals, hon grät. Rihanna skrek på hjälp.
Edwin hann inte reagera innan Rich högg kniven i Edwins arm. Hannah tittade hastigt bort. Rihanna såg när kniven nuddade hans hud, sekunden senare sprang hon fram till Edwin, knuffade undan Rich, drog kniven från Edwins arm och ropade på hjälp, högre och högre. Hannah sprang fram till Rich och gav honom en örfil. Sekunden senare hade Rich slagit ner Hannah, nu låg hon avsvimmad. Rihanna skrek till. Rich hånlog och började gå mot henne. Han siktade en knytnäve mot hennes ansike och… Han låg på marken. Fyra män i 30 års ålder som fortfarande varit nere på stranden hade hört ropen på hjälp och en hade sprungit till polisstationen, en hade ringt ambulans, en hade sprungit till akuten och en hade ringt polisstationen. Tio polismän hade kommit, och en av dem hade slagit ner Rich. Någon minut efter att Rich var avsvimmad kom ambulansen.

Tre timmar senare vaknade Edwin. Rihanna gav honom en stor kram och Hannah log stort mot honom, hon hade vaknat en halvtimme senare, när hon, Edwin och Rihanna var på sjukhuset och när Rich hade blivit förd till tingsrätten. Edwin log mot flickorna. En kvart senare hade han och Hannah rätt ut allt.

Nästa dag gick systrarna Morrow till sjukhuset för att lämna några ”krya på dig”-hälsningar till Edwin.
Efter en kvart var Hannah tvungen att gå, hon skulle till sitt sommarjobb som dansös.
Rihanna och Edwin blev ensamma. Edwin log mot Rihanna och hon rodnade.
– Du är en fin människa, Rihanna, sa Edwin och log.
– Det är du med, sa Rihanna. Tack för att du försvarade mig igår kväll, och förlåt att det blev som det blev. Hon rodnade och stirrade ner i golvet. De satt så pass nära varandra att om de ville kunde de sträcka sig närmre och ge varandra en kram. Edwin sträckte ut handen och lyfte upp Rihannas haka. Han log ett varmt leende mot henne, det smittade av sig och Rihanna log, hon också.
– Det var ju inte ditt fel, sa Edwin.
– Hur är det mellan dig och Hannah? frågade Rihanna.
– Det är slut, vi har bestämt oss för att bara vara vänner, sa Edwin. Hannah tyckte en sak.
– Vad? frågade Rihanna.
Innan hon hann tänka besvarade Edwin hennes fråga genom att luta sig framåt och ge henne en kyss.
Rihanna förstod direkt. Hon förstod att en ny tid skulle börja i hennes liv.
**SLUT**